torsdag, oktober 19, 2017

Naturkatastrofer

Har för avsikt att skriva om naturkatastrofer ur ett miljöhistoriskt perspektiv. Jag har dock inte helt klart för mig infallsvinkeln, bl a eftersom det finns så mycket spännande statistik att "ösa ur" om man tittar i CRED:s databas och CREDs rapporter. Dessa data måste kombineras med kurslitteratur från kursen i Miljöhistoria ur ett ekonomiskt perspektiv (se även tidigare inlägg).

Jag har tidigare förundrats över att jordbävningen i Haiti den 12 januari 2010 som orsakade 217 000 människors död "bara anses vara värd" 8 miljarder dollar (CRED 2010). Medan jordbävningen året efter utanför Japans kust (som förorsakade mindre än en tiondel så många döda jämfört med i Haiti året innan (19 850 människor miste livet), men värdet som förstördes i Japan uppskattas till mer än 20 gånger mer (210 miljarder dollar) än "värdet" av Haiti katastrofen (8 miljarder dollar) (CRED 2011).

Haiti 2010:

Japan 2011:

torsdag, oktober 12, 2017

Solenergi

Har tagit fram en modell som beskriver olika storlekar av solfångare som producerar el, dvs solceller. Den ligger på nätet och visas nedan:

Jag har på annan plats beskrivit möjligheten att kombinera solceller, solcellsbatteri och elbil. Allt för att få till en smart kombination av elenergianvändning och elenergiförsörjning som gynnar både den enskilda och samhället i stort (i och med att det är möjligt att sälja el när samhället behöver mycket el, t ex under kalla soliga vinterdagar).

lördag, oktober 07, 2017

Syn på artskyddsförordningen

Har en tid försökt förstå artskyddsförordningen och den syn som Skogsstyrelsen/Naturvårdsverket och Skogsindustrin har på förordningen. Förordningen har tolkats på olika sätt i och med förekomsten av t ex lavskrikan.

Så här skriver Skogsstyrelsen efter dom i mark- och miljödomstolen den 6 okt 2017 (på Twitter):

måndag, oktober 02, 2017

Strategi för skogen

Här presenteras en enkel strategi för skogsbruk som förhoppningsvis gynnar både samhället och naturen. Det borde vara möjligt att fokusera mer på biologisk mångfald i skogen än på att skogen ska fortsätta att vara en kolsänka.

Först lite fakta om hur virkesförrådet har utvecklats i svenska skogen de senaste 200 åren. Den visar att vi har mer skog ("virke") nu än för 100 åren:

Virkesförrådet i skogen
Den sista tiden har det diskuterats om skogen ska vara en kolsänka (dvs att virkesförrådet i svensk skog ska fortsätta växa) eller om vi kan ta ut mer "skog" (virke, massa och grot ) - dvs att vi skulle ta ut samma mängd skog som växer till varje år (tillväxten på produktiv skogsmark är ungefär 116 miljoner m3sk per år).

tisdag, september 12, 2017

Energi i världshistorien - del 2

Gick på miljöhistorian igenom energitransitioner avspeglat genom "Prime Movers" (PM) på global nivå. Här benämns tekniker för att omvandla energi för "Prime Movers" eftersom det under lång tid var människor och djur (främst oxar och hästar) som utförde allt arbete. Det var först med ångmaskinen, runt år 1700/1800, som vi fick en industriell revolutionen, vilket visas i bilden nedan:
Ovanstående bild är talande och poängrik, både med avseende på att den visar på hur snabbt omvandlingen gått, och hur vi nu är beroende av "combustion engines".

Nedan följer mer om

måndag, september 11, 2017

Massutdöende

"Humanity will go down if it does not address climate change" säger påven @Pontifex. Så kan det kanske bli...

Vi har haft flera massutdöenden de sista 500 miljoner åren. Några menar att vi har haft fem stycken massutdöenden (och att vi är inne i ett sjätte just nu) (se t ex denna källa). Nedan följer en text om massutdöende som bygger på en artikel om massutdöende på Wikipedia. Där listas sex massutdöende som varit för länge sedan (de har även med ett utdöende, "det första", som anses ha skett för 488 miljoner år sedan), samt ett utdöende som vi kan anses vara inne i nu. Masstudöenden hör delvis samman med stora temperaturförändringar under denna tid:

torsdag, september 07, 2017

Energi i världshistorien

Gick på miljöhistorian igenom Energi i världshistorien. Energi är grekiska en-egon "i kraft" eller inneboende kraft. Termodynamikens första och andra lag, och skillnad mellan energi, Exergi (den användbara energin) och entropi, där lägre entropi betyder högre ordning (högre energitäthet). Se mer fakta på www.iiasa.ac.at och Primary, Final and Useful Energy Database (PFUDB):

onsdag, september 06, 2017

Great Divergence


Gick på miljöhistorian igenom "Great Divergence(OBS inte samma som Great Acceleration):
"Great Divergence" is a term made popular by Kenneth Pomeranz's book by that title, (also known as the European miracle, a term coined by Eric Jones in 1981)[3] referring to the process by which the Western world (i.e. Western Europe and the parts of the New World where its people became the dominant populations) overcame pre-modern growth constraints and emerged during the 19th century as the most powerful and wealthy world civilization" (källa)
Det finns en omfattande debatt kring "Great Divergence". Inom kursen Miljöhistoria fokuseras på de förkaringar som har en biologisk förklaring (beskrivs även som "miljödeterminism"). Här fokusers två författares förklaringar, Crosby och Diamond:

fredag, september 01, 2017

Great Acceleration


Stötte på uttrycket "Great Acceleration" (eller "global change", eller International Geosphere Biosphere Programme (IGBP)) som på ett bra sätt sammanfattar åren efter 1950-:
The second half of the 20th Century is unique in the history of human existence. Many human activites reached take-off points sometime in the 20th Century and sharply accelerated towards the end of the century.

The last 60 years have without doubt seen the most profound transformation of the human relationship with the natural world in the history of humankind. (källa)

tisdag, augusti 29, 2017

onsdag, maj 17, 2017

Individuell uppsats inom MKB kurs

Här presenteras den individuella uppsats som togs fram inom MKB-kursen under våren 2017. Min uppsats fick rubriken "Granskning av möjligheter och svårigheter i samband med "public participation" (samråd)" (länk till pdf-fil, sammanfattning nedan; sammanfattning på Storify). Därefter presenteras ämnesområdet ekosystemtjänster eftersom den uppsats som jag opponerar på tar upp just ekosystemtjänster inom MKB.

Jag har skrivit om "public participation (samråd) inom vindkraftsområdet. Närmare bestämt ett projekt rörande en tänkt vindkraftspark på Bergön i Kalix skärgård. Nedan en bild som visar den höjd över havet som olika byggnader och vindkraftverk har (bland annat den tänkta vindkraftsparken på Bergön (länk till det arbetsrum där senaste versionen av uppsatsen ligger):

måndag, maj 15, 2017

Om vindkraft, fladdermöss och fåglar

Har hört Martin Green tala om vindkraft, fladdermöss och fåglar i november 2014, samt fredag den 12 maj 2017. 2014 antog man genom Greens forskning att i genomsnitt dör 2-3 fåglar per vindkraftverk per år. Mindre i slättlandskap och mer vid kusten (vid kusten kan upp till 100 fåglar per verk och år dö). Dessa siffror har uppdaterats i och med senare forskning (se senaste Vindvalsrapporten). Nu antas 5-10 fåglar per år per verk dödas. Då ska man samtidigt vara medveten om att dagens verk är större än de varit tidigare.

torsdag, maj 11, 2017

Miljöjuridik och MKB inom WSP Sverige

Den 11 maj höll Ola Trulsson, gruppchef Miljöjuridik och MKB på WSP Sverige, i den sista föreläsningen inom MKB-kursen. Har hört Ola tidigare (den 19 april) tala om "Framgångsfaktorer för kommunal vindkraftsplanering" (tillsammans med John Karlsson, planarkitekt, WSP; hela programmet här). De talade då om framgångsfaktorer för samrådsprocessen rörande vindkraft (ett ämne som undertecknad också är intresserad av):

tisdag, maj 02, 2017

Hur allmänheten kan bidra i ”miljöfrågan”

Den senaste tiden har det funnits ett ökat intresse för att ta reda på hur allmänheten kan bidra med lösningar under planeringen av framtidens samhälle (Rowe & Frewer 2000; 2005). Speciellt när ”miljöfrågan” (”management of environmental and health risks”) ska beaktas. Allmänheten kan engageras på olika sätt, på olika ”nivåer” (Rove & Frewer 2000, s 3):

In recent years, there has been increased interest in involving the public in decision making about science and technology policy, such as on issues concerning the management of environmental and health risks. Involvement may be achieved in different ways: at the lowest level, the public may be targeted with enhanced information (e.g., about risks). At higher levels, public views may be actively solicited through such mechanisms as consultation exercises, focus groups, and questionnaires.

måndag, april 24, 2017

Reflektion kring grupparbetet att ta fram en MKB

Reflektion kring grupparbetet att ta fram en MKB för Malmös ÖP: en utvärdering av både arbetsprocessen och den egna inlärningsprocessen

Det går åt mycket tid i en grupp att komma överens om vad som ska studeras och hur strukturen ska se ut. Vi tvekade länge mellan att studera Lunds eller Malmös översiktsplan. Vi tänkte välja Lunds kommun bl a eftersom Lunds kommun är mitt uppe i att ta fram en ny (spännande!?) översiktsplan. Läraren hade många kontakter med de som just nu arbetar med översiktsplanen i Lund. Men eftersom vi till slut kunde konstatera att vi inte kunde få tag i något arbetsmaterial från Lunds kommun (trots att samrådsunderlaget ska vara helt färdigt i sommar), så valde vi att göra en miljökonsekvensbeskrivning över Malmö kommuns översiktsplan (tidig analys av planen). Samtidigt visar denna ”tvekan” och osäkerhet kring val av studieobjekt svårigheten med att just ”ligga i fas” med de som arbetar med själva översiktsplanen. Den tvekan och villrådighet var med andra ord lärorikt!, i och med att jag kan föreställa mig att samma svårigheter kan de miljöspecialister som just nu arbetar i Lunds kommun ha (även om jag inte hoppas det).

torsdag, mars 30, 2017

Vad en MB av ÖP ska innehålla

Även om Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör, Malmö stad (i rapporten "Framtidens samhällsplanering: fyra scenarier", s 48-54) säger att: "Vi måste släppa taget om den traditionella planeringen", så kan det vara bra att veta vad en MKB av en plan enligt miljöbalken (MB) ska innehålla:

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) av en plan ska, enligt MB 6 kap 12 §, innehålla:
1. en sammanfattning av planens eller programmets innehåll, dess huvudsakliga syfte och förhållande till andra relevanta planer och program,
2. en beskrivning av miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om planen, programmet eller ändringen inte genomförs,
3. en beskrivning av miljöförhållandena i de områden som kan antas komma att påverkas betydligt,
4. en beskrivning av relevanta befintliga miljöproblem som har samband med ett sådant naturområde som avses i 7 kap. eller ett annat område av särskild betydelse för miljön,
5. en beskrivning av hur relevanta miljökvalitetsmål och andra miljöhänsyn beaktas i planen eller programmet,
6. en beskrivning av den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma med avseende på biologisk mångfald, befolkning, människors hälsa, djurliv, växtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer, materiella tillgångar, landskap, bebyggelse, forn- och kulturlämningar och annat kulturarv samt det inbördes förhållandet mellan dessa miljöaspekter,
7. en beskrivning av de åtgärder som planeras för att förebygga, hindra eller motverka betydande negativ miljöpåverkan,
8. en sammanfattande redogörelse för hur bedömningen gjorts, vilka skäl som ligger bakom gjorda val av olika alternativ och eventuella problem i samband med att uppgifterna sammanställdes,
9. en redogörelse för de åtgärder som planeras för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet medför, och
10. en icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i 1-9. Lag (2004:606).


Ovanstående punkter utvecklas nedan tillsammans med MB 6 kap 13 § som säger att hänsyn ska tas till:

tisdag, mars 28, 2017

Fyra framtidsscenarier

Lantmäteriet har, i en rapport "Framtidens samhällsplanering: fyra scenarier", tagit fram fyra framtidsscenarier:

Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör, Malmö stad, menar (i rapporten "Framtidens samhällsplanering: fyra scenarier", s 48-54) att: "Vi måste släppa taget om den traditionella planeringen":

onsdag, mars 22, 2017

Elva frågor kring MKB


Elva frågor kring MKB/(S)MB:

1. Syften med MKB?
2. Vad ska en MKB innehålla enligt MB K6P7 ?
3. Aktörer?
4. Hur kan man gå tillväga med "identifiering, beskrivning och bedömning av miljöeffekter"-arbetet?
5. Redogör för begreppen nulägesbeskrivning, alternativ och nollalternativ?
6. Beskriv kort vad Skadeförebyggande och kompensationsåtgärder är.
7. Redogör för SEA, SMB och miljöbedömning.
8. Hur kan uppföljningen gå till?
9. Vilka typer av alternativ förekommer i MKB sammanhang?
10. Bygger på MKB på rationellt beslutsfattande?
11. Avgränsningar, vilka element bör ingå?

fredag, mars 17, 2017

Tankar kring Malmös ÖP och MB av ÖP


Här analyseras Malmö kommuns miljökonsekvensbeskrivning (2014) som efter en utställning av Malmö kommuns översiktsplan (ÖP) 2012 (kallas även "planstrategin") uppdaterats (samlad bild över Malmös ÖP arbete; samt samrådsredogörelse). Här mer om vad en MKB av en ÖP ska innehålla.

Målet med Malmös ÖP är ambitiösa. De beskrivs bl a Malmös MB av ÖP, s 8, under rubriken "Övergripande mål och prioriterade inriktningar":
Målen beskrivs i planstrategin under rubrikerna Social balans och goda livsbetingelser, Ekonomisk dynamik och hållbarhet och Resurseffektivt samhälle och ekologisk uthållighet. Det senare bygger på målen i Malmös miljöprogram och regionala och nationella mål [se även "Hur kan Malmö växa hållbart", 2009]. Målen är att staden ska försörjas med förnybar energi, klimatpåverkan ska minska, staden ska bli mera resurssnål, biologisk mångfald ska bevaras och stärkas, jordbruksmark och naturvärden ska värnas och vattentillgångar ska skyddas. Goda vistelsemiljöer, ren luft och låga bullernivåer ska uppnås.


tisdag, mars 14, 2017

Konflikt som en social interaktion

Konflikt som en social interaktion

Jag avser att skriva om samråd kring planering av vindkraft. Det kan förekomma konflikter vid denna typ av planering/exploatering och för att förstå konflikter behövs generella tankar, teorier, kring intressekonflikter, som också konflikter kan beskrivas som. Konflikt definieras i Lars Hallgrens (2003) avhandling "I djupet av ett vattendrag" som:
en social interaktion under vilken de agerandes tillit till att interagera minskar (ibid, s 15):

torsdag, mars 09, 2017

Samråd 2

Jag har i ett annat inlägg om samråd skrivit att samråd är en viktig del inom MKB-processen.  Jag vill här omformulera och utveckla dessa tankar hur allmänheten tillsammans med verksamhetsutövaren kan förbättra potentiella projekt och planer, på engelska "public engagement". Sker ett ömsesidigt utbyte, en dialog, mellan allmänhet och verksamhetsutövaren för att förbättra potentiella projekt och planer brukar vi på engelska kalla det "public participation" (en mer utförlig text kring detta här).

Det finns olika syften med ett samråd vilket tagits upp av Glucker et al (2013) “Public participation in environmental impact assessment: why, who and how?” och O’Faircheallaigh (2010) “Public participation and environmental impact assessment: purposes, implications and lessons for public policy making”. Deras artiklar kan sammanfattas med att det finns fyra grupper av olika syften:

1. Demokratiaspekt - för att allmänheten har rätt att påverka.
2. "Substantive rationale" - för att allmänheten tillför projektet sakkunskap.
3. För att undvika konflikter och skapa legitimitet.
4. Påverka gruppers förmåga och makt.

onsdag, mars 08, 2017

MKB för vindkraft - med fokus på "public participation"

Först hade jag tänkt fokusera på MKB för vindkraft, med fokus på samråd, närmare bestämt i vilken mån samråden varit dialogbaserade. Så här långt har arbetet kommit senare under våren 2017.

I en demokrati är det viktigt att få kunskap från allmänheten och därmed skapa legitimitet för projekt som avses att byggas (mer om olika syften med samråd senare). Därmed är det viktigt med väl genomförda samråd som ser till att intressegrupper kring ett byggprojekt kan få säga sitt innan byggnationen kommer igång, dvs i planeringsfasen. Århuskonventionen (2005) framförde tydligt att alla ska ha: "right to know, right to speach" och "right to be heard". Konventionen baseras på dir 2003/4/EC och dir 2003/35/EC. Sverige undertecknade konventionen 1998 och ratificerade konventionen 2005.

torsdag, mars 02, 2017

MKB - projektörens perspektiv

Fredag den 3 mars ska Tobias Karmstig tala om "MKB - projektören perspektiv". Tobias arbetar bland annat med "omprövning av elnät". Tobias Karmstig talade om MKB för vindkraftsprojekt och för elnät. Den första medför påverkan under verkets livsläng (20-30 år) som är lokal, men nytta" är nationell. Det andra, elnät, är ett infrastrukturprojekt som ska vara för "evigt". Tobias talade om MKB framtagandet ingår i ett, eller flera, större projekt. Det kan bli flera projekt om regler kring Natura 2000 och/eller vattenlagen kopplas på. En intressentanalys kan se ut som nedan:

onsdag, mars 01, 2017

MKB för vindkraft - med fokus på samråd


Detta är början till en kort uppsats inom Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)-kursen (mer om denna kurs i denna blogg). Jag är inne på att skriva om MKB för vindkraft, med fokus på samråd. En tanka är att titta i vilken mån samråden varit dialogbaserade. Här visas hur detta arbete slutade, och nedan hur arbetet inleddes.

MKB (som miljökonsekvensbeskrivning förkortas i Sverige, eller "Environmental Impact Assessment" (EIA)), används i hela EU. En MKB utgår från direktiv 85/337/EEC. Ett direktiv som uppdaterats tre gånger och kodifierat genom direktiv 2011/92EU.

I en demokrati är det viktigt att få kunskap från allmänheten och därmed skapa legitimitet för projekt som avses att byggas (mer om olika syften med samråd senare). Därmed är det viktigt med väl genomförda samråd som ser till att intressegrupper kring ett byggprojekt kan få säga sitt innan byggnationen kommer igång, dvs i planeringsfasen. Århuskonventionen (2005) framförde tydligt att alla ska ha: "right to know, right to speach" och "right to be heard". Konventionen baseras på dir 2003/4/EC och dir 2003/35/EC. Sverige undertecknade konventionen 1998 och ratificerade konventionen 2005.

måndag, februari 27, 2017

Med rätt villkor kan förnybar elenergiproduktion byggas ut

Både vinkraftsbranschen och bolag med kraftvärme tävlar nu om att bygga ut förnybar elenergiförsörjning. Kul! Båda skulle kunna bygga ut en kapacitet som motsvarar ytterligare mer än 10 TWhel/år. Nedan inledningen av en artikel publicerad den 24 februari 2017 i Dagens Samhälle:

torsdag, februari 23, 2017

Miljöbedömning av Lunds översiktsplan (ÖP)

En gruppuppgift i MKB-kursen är att göra en (strategisk) miljöbedömning (SMB) eller miljökonsekvensbedömning (MKB). Jag valde först en SMB av Lunds (nya) översiktsplan (ÖP). (Det råder språkförbistring om det ska heta/kallas SMB, miljöbedömning (MB) eller MKB, mer om detta senare). Direkt ska sägas att vi inte valde att göra en SMB för Lunds ÖP (eftersom det inte fanns något (samråds)underlag framme under våren 2017), utan en SMB gjordes för Malmös ÖP.

Nedan tas ändå något om Lunds ÖP upp eftersom den är i ett spännande slutskede under 2017 och 2018. Under 2017 ska samråd ske, och under 2018 ska översiktsplanen fastställas. Enligt Lunds hemsida så förflyter arbetet med ny översiktsplan på enligt nedan:

Enligt ovan ska ett samrådsunderlag tas fram under hösten 2016 och hela våren 2017 (inget underlag är klart innan terminen slutar). Det ska hållas samråd under hösten 2017. ​

måndag, februari 20, 2017

Samråd

Samråd är en viktig del inom MKB-processe (se t ex Dir 2003/35/EC). Glucker et al (2013) “Public participation in environmental impact assessment: why, who and how?” går igenom olika definitioner på "public participation", bland annat hur mycket allmänheten kan/ska/bör/brukar involveras. Det är möjligt att dela in olika syften med samråd i tre grupper:

1. Normativt grundantagande - för att allmänheten bör få säga sitt.
2. "Substantive rationale" - det blir bättre beslut om allmänheten är med.
3. "Instrumental rationale" - för att undvika konflikter och skapa legitimitet (Glucker et al, 2013).

Glucker et al (2013) tre huvudkategorier kan jämföras med O’Faircheallaigh (2010) artikel “Public participation and environmental impact assessment: purposes, implications and lessons for public policy making” tre huvudkategorier för olika syften med samråd:

torsdag, februari 16, 2017

MKB för ESS

Gitte Isacsson berättade den 16 februari om hur miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) togs fram för ESS (ritning, karta-Google Earth) mellan åren 2009 och 2014. (Se här vad som hänt rörande miljöarbetet på ESS efter 2014).

ESS var mellan 2010-2015 ett Svensk-Danskt företag, som 10 okt 2015 blev ERIC (European Research Infastructure Consortium). Kameror tar kontinuerligt bilder från ESS-området, bland annat ur denna vinkel:

ESS följer tre parallella processer för att få tillstånd:

onsdag, februari 15, 2017

Kvalitetsgranskning av MKB

Kvalitetsgranskning av MKB

En MKB ska vara relevant (innefatta analys, fokusera på signifikanta aspekter etc) och transparent (beskriva metoder och osäkerheter etc). Detta för att olika aktörer ska veta/förstå och kunna bedöma/värdera, komma överens och besluta på bra sätt. Nedan beskrivs två checklistor (eller "package") för att kunna bedöma en MKB-rapport på ett systematiskt sätt, Lee-Colley package och IAU Review Package.

Lee-Colley package

Ett par personer att hålla i handen är Lee-Colley "package" 1999/2004:
1. Projekt 2. Impacts 3. Alternativ 4. Presentation:


Dialogbaserad förankring

Här något om "dialogbaserad förankring/landskapsanalys" eller "deliberativ demokrati"/samrådsdemokrati. Det beskrivs bra i nedanstående film:

Förankring from Naturvårdsverket on Vimeo.

 Nedan en film där kulturgeograf Karin Hammarlund berättar om landskap, landskapsanalys och "deliberativ demokrati"/samrådsdemokrati. Malmös vindkraftsplanering och översiktsplan tas upp som exempel:

tisdag, februari 14, 2017

Rapport inom MKB kurs

Tänker här skriva ner tankar kring hur en rapport inom Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)-kursen kan se ut (mer om denna kurs i denna blogg). Jag är inne på att skriva om samrådsprocessen gällande vindkraft. En tanka är att titta i vilken mån samråden varit dialogbaserade.

Det är viktigt med väl genomförda samråd som ser till att intressegrupper kring ett byggprojekt kan få säga sitt innan byggnationen kommer igång, dvs i planeringsfasen. (Århuskonventionen (2005) framförde tydligt att alla ska ha: "right to know, right to speach" och "right to be heard". Baseras på dir 2003/4/EC och dir 2003/35/EC. Sverige undertecknade konventionen 1998 och ratificerade konventionen 2005). Ett sätt beskriva, avgöra, om samrådsprocessen levt upp till Århuskonventionen är att se i vilken utsträckning samråden varit dialogbaserade och därmed kan beskrivas som "deliberativ" eller samrådsdemokrati.

I Trelleborgs Allehanda läste jag om en nystartad förening som  på eget initiativ diskuterar hur man kan göra sydkusten självförsörjande på förnybar energi. En av personerna som ligger bakom föreningen är forskare Magnus Jiborn. Tanken är att utreda hur mycket energi som i så fall behövs och därefter förankra idéerna hos kommuninvånarna. Magnus Jibor är väl medveten om vindkraft kan möta motstånd (källa):

måndag, februari 13, 2017

Pierenta

Vi fick som konsulter i uppdrag att identifiera alternativ, avgränsa system, identifiera de viktigaste potentiella effekterna för miljön, samhälle och naturresurser när ett gruvföretag, AURO, har för avsikt att etablera sig i Pierenta och där bryta bly och zink (hela uppgiften):


torsdag, februari 09, 2017

Miljöbedömningar av planer och program

 (strategisk) Miljöbedömningar (SMB) av planer och program med Lars Emmelin

Miljöbedömningar av (kommunala) planer och program utgår från Dir 2001/42/EG (html, pdf); MB 6 kap 11-18 §§.

Formella begrepp
Miljöbedömning (proceduren)
MKB (dokumentet) direktivets benämning "miljörapport".

I program och ÖP avgörs OM något ska utföras. I detaljplan och bygglovs projekt-MKB avgörs Vem som gör något.

Några delvis överlappande myter om miljöbedömning (MB):

onsdag, februari 08, 2017

Planeringsteori


Planeringsteori med Jamil Khan (avhandling).

På nätet kunde jag, på flera ställen, hitta ungefär samma beskrivning av olika planeringsteorier: Rationell planering, advokatplanering, generativ planering och kommunikativ planering (källa), se mer nedan.

Jamil Khan utgick från den rationella planeringen (1. tydliga mål 2. överväga val noga, 3 strävar efter fullständig kunskap; antar vidare nyttomaximering och total förutsägbarhet), som har kritiserats på följande punkter:
  • inga reella alternativ,
  • brister i samråd,
  • bristfällig beskrivning av alternativ,
  • tar inte hänsyn till kumulativa effekter,
  • tar lång tid att genomföra.

Alternativsökning

Forskaren Eric Markus tog den 8 februari 2017 upp tre olika synsätt när det gäller att söka alternativ under en miljökonsekvensbeskrivning/miljöbedömning: noll-alternativ (ofta ej samma som nuläget!, lokaliseringsalternativ och utformningsalternativ (Källa: Markus PP-material, se även MB 6 kap 7§ - punkt 4):


Hittade även följande text där Eric Markus medverkat:

fredag, februari 03, 2017

Public participation, conflict resolution and decision making

Public participation, conflict resolution and decision making


Blev fokus samråd = consultation och public participation.

Varför samråd?
  • tidig kunskapsinhämtning,
  • för att få en demokratisk process,
  • kunna avgöra (i tidigt samråd) om det är BMP (Betydande MiljöPåverkan).
Århuskonventionen (2005)
  • right to know,
  • right to speach,
  • right to be heard.
Baseras på dir 2003/4/EC och dir 2003/35/EC och EG förordning 1367/2006 per den 6 september. Sverige undertecknade konventionen 25 juni 1998 och ratificerade den 25 maj 2005 (källa), så man brukar säga att Århuskonventionen är från 2005

torsdag, februari 02, 2017

MKB-processen ur samrådsmyndighetens perspektiv

MKB-processen ur samrådsmyndighetens perspektiv

Margaretha Svenning berättade om MKB-processen ur samrådsmyndighetens, Länsstyrelsens, perspektiv onsdag den 1 februari. Hon tog upp fallet Scandust i Landskrona för ett exemplifiera myndighetens roll (eller kanske snarare roller, eftersom Länsstyrelsen har en roll vid samråd, en en annan när tillstånd (ev) ska ges).

Svenning tog upp att det som framkommit i MKB ska leva vidare i företagets tillstånd.

2 kap MB - hänsynsregler - i denna del av miljöbalken (MB) poängterades speciellt (författningar som utgår från detta kapitel). Nedan en bild av hänsynsreglerna (källa)

måndag, januari 30, 2017

Samrådsunderlag och samrådshandling

Vad ska man kalla de olika stegen i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) under planläggningsprocessen?

Ett statlig verk benämner första samrådet och det underlag som hör till detta samråd för samrådsunderlag. Det är i detta skede, och med detta underlag, som Länsstyrelsen bestämmer om det är en betydande miljöpåverkan och en stor MKB ska göras.

Det andra steget för samrådshandling. Nedan en bild av planläggningsprocessen (källa, s 5):



torsdag, januari 26, 2017

MKB-perspektiv på Miljöbalken (MB) och Plan- och Bygglagen (PBL)

Peggy Lerman gick igenom:

1. MKB i beslutande - olika typer av MKB
2. Styrsystemens upplägg, principer och tillämpning (hindra, hänsyn och stärka).
3. MKB-processers principer, aktörer
4. Behovsbedömning - behövs MKB?, "screening" ska det vara stor MKB el räcker liten? (MB 6:11)
5. Avgränsning - "scoping", lagom för samlad bedömning, alternativ (MB 6:12, MB 6:13)
6. Analysera - "assessment" (base line, significant effects, mitigation, significant impacts)
7. Granska analyser och process - "review"(MB 6:14)
8. Godkänna (MB 6:9.1)
9. Besluta och beakta "take into account" (MB 6:9.2; MB 6:16).
10. Följa upp - "monitor" (MB 6:18)

onsdag, januari 25, 2017

Bedömning av effekter och konsekvenser

Bedömning av effekter och konsekvenser

Ordet miljökonsekvensbeskrivning avslöjar kärnan i MKB. För att lyckas med detta så ska analyser och beskrivningar av framtiden, och hur den kan te sig för oss människor, göras, och "vägen dit", vilket kan vara svårt.

En bild (och dess biltext) beskriver detta rätt bra. Utgångsläge ("baseline"), påverkan ("predicting magnitude"), effekt ("predicting significance"), konsekvens och skyddsåtgärder ("designing mitigation"):

onsdag, januari 18, 2017

Miljökonsekvensbeskrivning

18 januari startade kursen "Miljökonsekvensbeskrivning" (MKB). När en ny kurs precis har startat kan det vara svårt att greppa innehåll och struktur, till och med vilken lärplattform som ska användas (alla kurser inom inst för teknik och samhälle). I Lund används två olika, Luvit, och LiveAtLund. Efter viss oklarhet så framkom att det är LiveAtLund som ska användas (nämner dessa "detaljer" eftersom jag är road av att se hur "effektivt" lärplattformen hanteras och används)


MKB är både en procedur och produkt
MKB är både en procedur (formaliserad arbetsgång) och produkt (dokument/rapport) som genomförs och tas fram, både i samband med tillståndsansökan ("MKB") och i samband med planarbete, t ex kommuners arbete med planering enligt Plan och Bygg Lagen  ("miljöbedömning").

MKB Historia
1985 EG direktiv rörande MKB 85/337/EEG
1987 MKB i väglagen
1988 Riksdagen beslutade om MKB
1991 Miljöprop om MKB införs 91-07-01
1999 MKB i 6 kap i miljöbalken (MB)
2001 Dir om SMB 2001/42/EG implementerat i EU 2004
2003 Revidering inom EU