onsdag, februari 15, 2017

Dialogbaserad förankring

Här något om "dialogbaserad förankring/landskapsanalys" eller "deliberativ demokrati"/samrådsdemokrati. Det beskrivs bra i nedanstående film:

Förankring from Naturvårdsverket on Vimeo.

 Nedan en film där kulturgeograf Karin Hammarlund berättar om landskap, landskapsanalys och "deliberativ demokrati"/samrådsdemokrati. Malmös vindkraftsplanering och översiktsplan tas upp som exempel:

 
Landskap from Naturvårdsverket on Vimeo.

Se även Vindvals syntesrapport ”Vindkraftens påverkan på människors intressen” (2012), som delar upp analysen i fyra delar: 1 Hälsa (buller, skuggor etc). 2. Ekonomi (sysselsättning, effekter på turism etc) 3. Landskap (landskapsanalys etc) och 4. Förankring (attityder och deltagande).

Det här med "deliberativ demokrati"/samrådsdemokrati kan tyckas självklart för en del, om man är inriktad på kommunikation kring lokala frågor. Ett annat paradigm är det "kalkylerande" som är inriktat på centrala frågor. Lars Emmelin och Peggy Lerman har tagit fram följande tankemodell "Två paradigm i styrning av landskapet":

Min tanke är att, som filmerna ovan också gör, se hur vissa aktörer fört in "deliberativ demokrati"/samrådsdemokrati in i MKB-miljöparadigmet.



En intressant artikel, som utgår från att samråd har att göra med aktiva medborgare och är "deliberative in nature", är Sinclair & Diduck (2017) "Reconceptualizing public participation in environmental assessment as EA civics" i Environmental Impact Assessment Review:

Abstract:
Notwithstanding the considerable attention placed on creating meaningful opportunities for public participation in environmental assessment (EA), many participants and those who have reviewed participation processes often find practice sorely wanting. This reality stands in stark juxtaposition to future environmental governance needs, which will require increased openness, deliberation and transdisciplinary knowledge in order to deal with environmental change that is ever more uncertain, complex and conflictual. In this paper, our purpose was to consider how to meet those needs through reconceptualizing public participation as EA civics, founded on an active citizen base, deliberative in nature and orientated toward learning. We do this through developing a new conceptual model of next generation participation processes that is relevant at multiple spatial scales and institutional levels, is applicable to the entire assessment cycle and spans temporal scales through feedback loops. Our EA civics model builds on the “civics approach” to environmental governance and “action civics” by extending their core ideas to participation in EA.


Inga kommentarer: