torsdag, mars 30, 2017

Vad en MB av ÖP ska innehålla

Även om Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör, Malmö stad (i rapporten "Framtidens samhällsplanering: fyra scenarier", s 48-54) säger att: "Vi måste släppa taget om den traditionella planeringen", så kan det vara bra att veta vad en MKB av en plan enligt miljöbalken (MB) ska innehålla:

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) av en plan ska, enligt MB 6 kap 12 §, innehålla:
1. en sammanfattning av planens eller programmets innehåll, dess huvudsakliga syfte och förhållande till andra relevanta planer och program,
2. en beskrivning av miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om planen, programmet eller ändringen inte genomförs,
3. en beskrivning av miljöförhållandena i de områden som kan antas komma att påverkas betydligt,
4. en beskrivning av relevanta befintliga miljöproblem som har samband med ett sådant naturområde som avses i 7 kap. eller ett annat område av särskild betydelse för miljön,
5. en beskrivning av hur relevanta miljökvalitetsmål och andra miljöhänsyn beaktas i planen eller programmet,
6. en beskrivning av den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma med avseende på biologisk mångfald, befolkning, människors hälsa, djurliv, växtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer, materiella tillgångar, landskap, bebyggelse, forn- och kulturlämningar och annat kulturarv samt det inbördes förhållandet mellan dessa miljöaspekter,
7. en beskrivning av de åtgärder som planeras för att förebygga, hindra eller motverka betydande negativ miljöpåverkan,
8. en sammanfattande redogörelse för hur bedömningen gjorts, vilka skäl som ligger bakom gjorda val av olika alternativ och eventuella problem i samband med att uppgifterna sammanställdes,
9. en redogörelse för de åtgärder som planeras för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet medför, och
10. en icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i 1-9. Lag (2004:606).


Ovanstående punkter utvecklas nedan tillsammans med MB 6 kap 13 § som säger att hänsyn ska tas till:

tisdag, mars 28, 2017

Fyra framtidsscenarier

Lantmäteriet har, i en rapport "Framtidens samhällsplanering: fyra scenarier", tagit fram fyra framtidsscenarier:

Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör, Malmö stad, menar (i rapporten "Framtidens samhällsplanering: fyra scenarier", s 48-54) att: "Vi måste släppa taget om den traditionella planeringen":

onsdag, mars 22, 2017

Elva frågor kring MKB


Elva frågor kring MKB/(S)MB:

1. Syften med MKB?
2. Vad ska en MKB innehålla enligt MB K6P7 ?
3. Aktörer?
4. Hur kan man gå tillväga med "identifiering, beskrivning och bedömning av miljöeffekter"-arbetet?
5. Redogör för begreppen nulägesbeskrivning, alternativ och nollalternativ?
6. Beskriv kort vad Skadeförebyggande och kompensationsåtgärder är.
7. Redogör för SEA, SMB och miljöbedömning.
8. Hur kan uppföljningen gå till?
9. Vilka typer av alternativ förekommer i MKB sammanhang?
10. Bygger på MKB på rationellt beslutsfattande?
11. Avgränsningar, vilka element bör ingå?

fredag, mars 17, 2017

Tankar kring Malmös ÖP och MB av ÖP


Här analyseras Malmö kommuns miljökonsekvensbeskrivning (2014) som efter en utställning av Malmö kommuns översiktsplan (ÖP) 2012 (kallas även "planstrategin") uppdaterats (samlad bild över Malmös ÖP arbete; samt samrådsredogörelse). Här mer om vad en MKB av en ÖP ska innehålla.

Målet med Malmös ÖP är ambitiösa. De beskrivs bl a Malmös MB av ÖP, s 8, under rubriken "Övergripande mål och prioriterade inriktningar":
Målen beskrivs i planstrategin under rubrikerna Social balans och goda livsbetingelser, Ekonomisk dynamik och hållbarhet och Resurseffektivt samhälle och ekologisk uthållighet. Det senare bygger på målen i Malmös miljöprogram och regionala och nationella mål [se även "Hur kan Malmö växa hållbart", 2009]. Målen är att staden ska försörjas med förnybar energi, klimatpåverkan ska minska, staden ska bli mera resurssnål, biologisk mångfald ska bevaras och stärkas, jordbruksmark och naturvärden ska värnas och vattentillgångar ska skyddas. Goda vistelsemiljöer, ren luft och låga bullernivåer ska uppnås.


tisdag, mars 14, 2017

Konflikt som en social interaktion

Konflikt som en social interaktion

Jag avser att skriva om samråd kring planering av vindkraft. Det kan förekomma konflikter vid denna typ av planering/exploatering och för att förstå konflikter behövs generella tankar, teorier, kring intressekonflikter, som också konflikter kan beskrivas som. Konflikt definieras i Lars Hallgrens (2003) avhandling "I djupet av ett vattendrag" som:
en social interaktion under vilken de agerandes tillit till att interagera minskar (ibid, s 15):

torsdag, mars 09, 2017

Samråd 2

Jag har i ett annat inlägg om samråd skrivit att samråd är en viktig del inom MKB-processen.  Jag vill här omformulera och utveckla dessa tankar hur allmänheten tillsammans med verksamhetsutövaren kan förbättra potentiella projekt och planer, på engelska "public engagement". Sker ett ömsesidigt utbyte, en dialog, mellan allmänhet och verksamhetsutövaren för att förbättra potentiella projekt och planer brukar vi på engelska kalla det "public participation" (en mer utförlig text kring detta här).

Det finns olika syften med ett samråd vilket tagits upp av Glucker et al (2013) “Public participation in environmental impact assessment: why, who and how?” och O’Faircheallaigh (2010) “Public participation and environmental impact assessment: purposes, implications and lessons for public policy making”. Deras artiklar kan sammanfattas med att det finns fyra grupper av olika syften:

1. Demokratiaspekt - för att allmänheten har rätt att påverka.
2. "Substantive rationale" - för att allmänheten tillför projektet sakkunskap.
3. För att undvika konflikter och skapa legitimitet.
4. Påverka gruppers förmåga och makt.

onsdag, mars 08, 2017

MKB för vindkraft - med fokus på "public participation"

Först hade jag tänkt fokusera på MKB för vindkraft, med fokus på samråd, närmare bestämt i vilken mån samråden varit dialogbaserade. Så här långt har arbetet kommit senare under våren 2017.

I en demokrati är det viktigt att få kunskap från allmänheten och därmed skapa legitimitet för projekt som avses att byggas (mer om olika syften med samråd senare). Därmed är det viktigt med väl genomförda samråd som ser till att intressegrupper kring ett byggprojekt kan få säga sitt innan byggnationen kommer igång, dvs i planeringsfasen. Århuskonventionen (2005) framförde tydligt att alla ska ha: "right to know, right to speach" och "right to be heard". Konventionen baseras på dir 2003/4/EC och dir 2003/35/EC. Sverige undertecknade konventionen 1998 och ratificerade konventionen 2005.

torsdag, mars 02, 2017

MKB - projektörens perspektiv

Fredag den 3 mars ska Tobias Karmstig tala om "MKB - projektören perspektiv". Tobias arbetar bland annat med "omprövning av elnät". Tobias Karmstig talade om MKB för vindkraftsprojekt och för elnät. Den första medför påverkan under verkets livsläng (20-30 år) som är lokal, men nytta" är nationell. Det andra, elnät, är ett infrastrukturprojekt som ska vara för "evigt". Tobias talade om MKB framtagandet ingår i ett, eller flera, större projekt. Det kan bli flera projekt om regler kring Natura 2000 och/eller vattenlagen kopplas på. En intressentanalys kan se ut som nedan:

onsdag, mars 01, 2017

MKB för vindkraft - med fokus på samråd


Detta är början till en kort uppsats inom Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)-kursen (mer om denna kurs i denna blogg). Jag är inne på att skriva om MKB för vindkraft, med fokus på samråd. En tanka är att titta i vilken mån samråden varit dialogbaserade. Här visas hur detta arbete slutade, och nedan hur arbetet inleddes.

MKB (som miljökonsekvensbeskrivning förkortas i Sverige, eller "Environmental Impact Assessment" (EIA)), används i hela EU. En MKB utgår från direktiv 85/337/EEC. Ett direktiv som uppdaterats tre gånger och kodifierat genom direktiv 2011/92EU.

I en demokrati är det viktigt att få kunskap från allmänheten och därmed skapa legitimitet för projekt som avses att byggas (mer om olika syften med samråd senare). Därmed är det viktigt med väl genomförda samråd som ser till att intressegrupper kring ett byggprojekt kan få säga sitt innan byggnationen kommer igång, dvs i planeringsfasen. Århuskonventionen (2005) framförde tydligt att alla ska ha: "right to know, right to speach" och "right to be heard". Konventionen baseras på dir 2003/4/EC och dir 2003/35/EC. Sverige undertecknade konventionen 1998 och ratificerade konventionen 2005.