tisdag, november 20, 2012

Hade dinosaurierna det hett om öronen?

Hade dinosaurierna det hett om öronen? I denna text ska vi se på hur varmt det var på jorden när dinosaurierna levde. Redan nu kan avslöjas att dinosaurierna hade det varmt om "öronen", samt blött om fötterna.

Det är bra att ha långa tidsperspektiv när klimatförändringar diskuteras, och vad kan vara längre tidsperspektiv än att se hur klimatet har varierat under hela eonen Fanerozoikum (från och med perioden kambrium då "utvecklat" liv "startade" för 542 miljoner år sedan), speciellt under dinosaurietiden (perioderna trias, jura och krita; för 251 - 65 miljoner år sedan). Det var en "värmetopp" för ung 100 miljoner år sedan, när dinosaurierna stod på sin "topp", i mitten och slutet av kritperioden:

Phanerozoic Climate Change


tisdag, september 25, 2012

Michael Porter talar om "Creating Shared Value" (CSV) och "Corporate Social Responsibility" (CSR)

Michael Porter är en av de största inom företagsekonomi när det gäller hur företagsstrategi och konkurrenskraft ska analyseras och förstås. Nedan presenteras ett sex minuter lång videoinspelning där  Michael Porter talar om "Creating Shared Value" (CSV) och "Corporate Social Responsibility" (CSR):
Professor Michael Porter of Harvard Business School spoke to an audience of senior corporate giving professionals at CECP's Corporate Philanthropy Summit on June 2, 2010 about the role of business in social and economic development. He introduced the concept of "Creating Shared Value" (CSV) as distinct from "Corporate Social Responsibility" (CSR) and explained how CSV can help advance both the corporate and social goals of a company:



Jag blir både glad och inspirerad av Michael Porter tal om "Creating Shared Value" (CSV) och "Corporate Social Responsibility" (CSR). Samtidigt blir jag uppgiven och lite nedstämd att det fortfarande behövs. Precis dessa frågor har flera talat om länge. International Institute for Industrial Environmental Economics (IIIEE) i Lund har talat om dessa frågor sedan 80 talet. Alla publikationer som getts ut vid IIIEE bär med sig det tema som Michael Porter talar om, dvs att företagen kan utgöra en positiv kraft när vi går mot ett mer hållbart samhälle (bl a undertecknads lic).

Den blir kanske lite känsligt när man kommer in på med vilken kraft företag kan (och bör?!) sträva efter att "ligga före" (lagen) när det gäller att miljöanpassa processer och produkter. Ska allt ske frivilligt eller ska vissa saker regleras av politiker? Vilket ansvar har vi konsumenter att välja mest miljöanpassade och socialt godtagbar produkt? Det är några av de frågor som också kommer ut när man har sagt att företag kan verka för miljöanpassa sina processer och produkter. Michael Porter har säkert en del av "lösningen" när han säger att företag i ökad utsträckning kan verka för att samarbeta med omgivande samhället. Och tar ledare (styrelser, företagsledare och medarbetare som påverkar sin omgivning) till sig kunskap kring hur samhället är beroende av naturens resurser och tillståndet i naturen så behöver inte distinktionen mellan kan och bör vara svår...





torsdag, september 20, 2012

Hur de första dinosaurierna blev funna

Om taxonomi, nomenklatur och hur de första dinosaurierna blev funna

Inom kursen Dinosauriernas värld, 7,5 hp andra träff berättade Mats Eriksson om taxemoni (läran om släktskapsförhållanden) och nomenklatur (läran om hur rätt namn skapas för djur (ICZN) och växter (ICBN)). T ex nämndes artnamnet för Tyrannosaurus rex (som betyder Stor ödla kung, bilder), som kan skrivas ut strikt Tyrannosaurus rex s.s. och i vid bemärkelse Tyrannosaurus rex s.l. Det finns typexemplar (holotyp) av varje art


Johan Lindgren berättade om kända geologiska personer som kan kopplas till dinosauriernas historia:

Jean Baptise de Lamarck (1744-1829), militär, banktjänsteman och botaniker. Tittade på ryggradslösa djur (evertebrata). Trodde utveckling kunde förvärvas mellan generationer.

Kostnad för vindkraft


Det skrivs på många ställen vad en storskalig vindkraftsutbyggnad kostar. 215 miljarder kronor för att komma upp till 30 TWh vindkraft per år. Detta är något som Mattias Hennius, informationschef på E.ON Vind tar upp i en artikel i Corren den 20 september där han bemöter Christian Dahlgrens ledarartikel från den 14 sept.

Det är lätt att blanda ihop total investeringskostnad och den "extra" insats samhället gör för att "stödja" nya energislag (i detta fall vindkraft). Här är det, vad jag förstår, den totala kostnaden som diskuteras.

torsdag, augusti 23, 2012

Energi och Byggnadsdesign

Boendet är ett konkret område där var och en kan göra något för att minimera miljöpåverkan genom en klok energianvändning, ibland egen energiförsörjning. Det är något man arbetar med och forskar inom med inom avdelningen Energi och Byggnadsdesign inom institutionen Arkitektur och byggd miljö (A-huset).

Maria Wall leder avdelningen Energi och Byggnadsdesign. Där forskas bl a på klimtskal, passivhus, solfångare, solceller (bl a i fönster), ventilationssystem, lågenergikontor och solintegrerad arkitektur.

tisdag, april 03, 2012

Astronomiska variationer - Milankovitch

Astronomiska variationer, såsom variationer i jordens bana runt solen, förändras långsamt (periodicitet på ung 100000 år, 40000 år och ca 20000 år)  på tre olika sätt, excentricitet, skevhet och precession (källa Bogren, Gustavsson & Loman, Klimatförändringar, 2006:101-103). Cyklerna benämns ofta Milankovitchs (Sv) cykler efter den serbiska matematikern och astronomen :
Excentriciteten gör att solens instrålning vid atmosfärens övre gräns varierar med 0,2% (ett litet tal, men kan vara tillräckligt för att påverka jordens medeltemperatur).

Skevheten/lutningen varierar mellan 21,5 grader och 24,5 grader) har betydelse för årstidsvariationer (just nu är den 23,5 grader och den ökar, vilket gör att årstidsvariationer förstärks).

Precessionen, att jorden vrider sig runt normalen till jordbaneplanet, förändrar tidpunkten på året när jorden är närmast solen (perihelium, solinstrålningen är då på 1412 W/kvm vid atmosfärens övre gräns) respektive längst från solen (aphelium, 1321 W/kvm vid atmosfärens övre gräns) omfattar två tidscykler på 23000 år respektive 18000 år. För närvarande infaller max solinstrålning (1412 W/kvm), perihelium, den 6 januari. Detta påverkar inte totala mängden solinstrålning över ett år, medelvärdet för instrålningen vid atmosfärens övre gräns är 1365 W/kvm, men har betydelser för fördelningen mellan årets dagar:

onsdag, mars 28, 2012

Kontakt med Trias och Jura

Det är möjligt att få kontakt med trias, jura och kritatiden (då dinosaurierna levde) i området öster om Helsingborg. T ex dagbrottet Lunnom och Mölledammarna. Lunnom och Mölledammarna ligger i vackert naturområde. Områden man både brutit kol och lera.

Dessa båda områden är dock numera vattenfyllda:

Under Juratiden (200-144 Mår sedan) så var det omfattande vulkanism i Skåne. Samtidigt vandrade det runt dinosaurier i Skåne. Avtryck från rovdinosarien Dilophosaurus (en "dramatisk" visualisering) har hittats i Vallåkra, vid Wallåkra stenkärlsfabrik (hitta dit).  På 70 talet trodde man det var spår efter en Plateosaurus man funnit, men den har fem tår (och inte tre, som Dilophosaurus). Här har vi en  Dilophosaurus på språng:


tisdag, mars 13, 2012

Staten och kapitalet mot samma hållbara mål

Staten och kapitalet mot samma hållbara mål

Hur ska vi komma närmare ett hållbarare samhälle? Det förekommer ibland "gräl" om ansvaret främst ska ligga på staten (att reglera och föreskriva lagar och förordningar) eller om kapitalet genom marknaden (du och jag när vi väljer vad vi ska köpa på en "fri" marknad). Som tur är förordar många numera att både staten och marknaden behövs för att vi mer och mer ska närma oss ett hållbart samhälle. Bland annat Naturskyddsföreningens ordförande Mikael Karlsson för fram detta under ett seminarium om modeindustrins ansvar och möjligheter att bli mer hållbart, Ett mode för framtiden.

Mikael Karlsson förde vidare fram tanken att staten ska ta ansvar för produkternas (varor och tjänsters) kvalitet (med avseende på hur stor skada de kan förorsaka i naturen) och marknaden i huvudsak ska ta ansvar för mängden produkter (kvantiteten av produkter). Intressant uppdelning av ansvar mellan stat och marknad!

Nedan en bild av hur marknadsekonomi och statens regleringar (via en demokratisk process) samverkar för att påverka den ekonomiska/tekniska sfären (med avseende på hur denna sfär i sin tur påverkar naturen):
Två vägar för att påverka den ekonomiska/tekniska sfären:marknadsekonomi och  statliga  regleringar
Källa: Lundgren (1998)

onsdag, januari 25, 2012

kursen Skånes geologi

På första föreläsningen på kursen Skånes geologi fick vi träffa professorerna Mars Eriksson och Per Ahlberg. Det är kul och intressant att få ta del av deras intresseområde under rätt så avspända former som ändå kvällskurser är. Den bok som används i kursen är Vibrerande urtid:

Mats och Per pratade bl a om bergartscykeln. Det geologiska perspektivet är verkligen låååångt!
Bergartscykeln

Hur gammal är då jorden? Länge trodde vi, när vi var "ensidigt" kristna, att jorden var 6000 år, vilket James Ussher (1581-1656) och Johan Albrecht Bengel (1687-1752) räknat ut. Det var verkligen svårt att frigöra sig från det kristna tänkandet på den tiden. (Vilket tänkande har vi svårt att frigöra oss från idag?)

Nu vet vi att jorden är 4,6 miljarder år.

Det har hänt en hel del under jordens historia. På en annan kvällskurs på geologiska i Lund fokuseras på hur klimatet har förändrats med ett geologiskt perspektiv. Vi har t ex ishustider med en periodicitet på 135 miljoner år! Även om vi haft det mycket kallare än nu, så har jag tidigare, med inspiration från den andra kvällskursen, skrivit att vi måste begränsa uppvärmningen innan nästa istid (som borde komma "strax" (med ett geologiskt perspektiv)).