tisdag, november 20, 2012

Hade dinosaurierna det hett om öronen?

Hade dinosaurierna det hett om öronen? I denna text ska vi se på hur varmt det var på jorden när dinosaurierna levde. Redan nu kan avslöjas att dinosaurierna hade det varmt om "öronen", samt blött om fötterna.

Det är bra att ha långa tidsperspektiv när klimatförändringar diskuteras, och vad kan vara längre tidsperspektiv än att se hur klimatet har varierat under hela eonen Fanerozoikum (från och med perioden kambrium då "utvecklat" liv "startade" för 542 miljoner år sedan), speciellt under dinosaurietiden (perioderna trias, jura och krita; för 251 - 65 miljoner år sedan). Det var en "värmetopp" för ung 100 miljoner år sedan, när dinosaurierna stod på sin "topp", i mitten och slutet av kritperioden:

Phanerozoic Climate Change


tisdag, september 25, 2012

Michael Porter talar om "Creating Shared Value" (CSV) och "Corporate Social Responsibility" (CSR)

Michael Porter är en av de största inom företagsekonomi när det gäller hur företagsstrategi och konkurrenskraft ska analyseras och förstås. Nedan presenteras ett sex minuter lång videoinspelning där  Michael Porter talar om "Creating Shared Value" (CSV) och "Corporate Social Responsibility" (CSR):
Professor Michael Porter of Harvard Business School spoke to an audience of senior corporate giving professionals at CECP's Corporate Philanthropy Summit on June 2, 2010 about the role of business in social and economic development. He introduced the concept of "Creating Shared Value" (CSV) as distinct from "Corporate Social Responsibility" (CSR) and explained how CSV can help advance both the corporate and social goals of a company:



Jag blir både glad och inspirerad av Michael Porter tal om "Creating Shared Value" (CSV) och "Corporate Social Responsibility" (CSR). Samtidigt blir jag uppgiven och lite nedstämd att det fortfarande behövs. Precis dessa frågor har flera talat om länge. International Institute for Industrial Environmental Economics (IIIEE) i Lund har talat om dessa frågor sedan 80 talet. Alla publikationer som getts ut vid IIIEE bär med sig det tema som Michael Porter talar om, dvs att företagen kan utgöra en positiv kraft när vi går mot ett mer hållbart samhälle (bl a undertecknads lic).

Den blir kanske lite känsligt när man kommer in på med vilken kraft företag kan (och bör?!) sträva efter att "ligga före" (lagen) när det gäller att miljöanpassa processer och produkter. Ska allt ske frivilligt eller ska vissa saker regleras av politiker? Vilket ansvar har vi konsumenter att välja mest miljöanpassade och socialt godtagbar produkt? Det är några av de frågor som också kommer ut när man har sagt att företag kan verka för miljöanpassa sina processer och produkter. Michael Porter har säkert en del av "lösningen" när han säger att företag i ökad utsträckning kan verka för att samarbeta med omgivande samhället. Och tar ledare (styrelser, företagsledare och medarbetare som påverkar sin omgivning) till sig kunskap kring hur samhället är beroende av naturens resurser och tillståndet i naturen så behöver inte distinktionen mellan kan och bör vara svår...





torsdag, september 20, 2012

Hur de första dinosaurierna blev funna

Om taxonomi, nomenklatur och hur de första dinosaurierna blev funna

Inom kursen Dinosauriernas värld, 7,5 hp andra träff berättade Mats Eriksson om taxemoni (läran om släktskapsförhållanden) och nomenklatur (läran om hur rätt namn skapas för djur (ICZN) och växter (ICBN)). T ex nämndes artnamnet för Tyrannosaurus rex (som betyder Stor ödla kung, bilder), som kan skrivas ut strikt Tyrannosaurus rex s.s. och i vid bemärkelse Tyrannosaurus rex s.l. Det finns typexemplar (holotyp) av varje art


Johan Lindgren berättade om kända geologiska personer som kan kopplas till dinosauriernas historia:

Jean Baptise de Lamarck (1744-1829), militär, banktjänsteman och botaniker. Tittade på ryggradslösa djur (evertebrata). Trodde utveckling kunde förvärvas mellan generationer.

Kostnad för vindkraft


Det skrivs på många ställen vad en storskalig vindkraftsutbyggnad kostar. 215 miljarder kronor för att komma upp till 30 TWh vindkraft per år. Detta är något som Mattias Hennius, informationschef på E.ON Vind tar upp i en artikel i Corren den 20 september där han bemöter Christian Dahlgrens ledarartikel från den 14 sept.

Det är lätt att blanda ihop total investeringskostnad och den "extra" insats samhället gör för att "stödja" nya energislag (i detta fall vindkraft). Här är det, vad jag förstår, den totala kostnaden som diskuteras.

torsdag, augusti 23, 2012

Energi och Byggnadsdesign

Boendet är ett konkret område där var och en kan göra något för att minimera miljöpåverkan genom en klok energianvändning, ibland egen energiförsörjning. Det är något man arbetar med och forskar inom med inom avdelningen Energi och Byggnadsdesign inom institutionen Arkitektur och byggd miljö (A-huset).
Exempel på hur smarta hus kan beskrivas.
Maria Wall leder avdelningen Energi och Byggnadsdesign. Där forskas bl a på klimtskal, passivhus, solfångare, solceller (bl a i fönster), ventilationssystem, lågenergikontor och solintegrerad arkitektur.

Det finns kurser inom arkitektutbildningen som fokuserar på hållbart byggande, varav en del i internationell miljö. Under hösten 2012 startar i Helsingborg en ny internationell masterutbildning som fokuserar på hållbart byggande (som bygger på, kompletterar, en treårig högskoleutbildningen).
Smarta hus är vackra.


Ett konkret exempel på att en villa till och med generera energi i stället för att förbruka energi är Villa Åkarp.
Villan i Åkarp (mellan Lund och Malmö) "procucerar" energi!


Det roliga är att en tjänst som 80% ekonom nu är ute inom avdelningen Energi och Byggnadsdesign. Det är möjligt att till 20 % vara än mer inne i verksamheten (redan ekonomtjänsten innebär mycket direkt arbete inne i verksamheten). Det finns många spännande områden som berör energi och byggande och boende. Hur mycket ska och kan de boende engageras i sin energianvändning och ska de även engageras i sin och samhällets energiförsörjning (genom att själva producera el och värme)?

När jag pratade med hon som tjänsten idag framkom att avdelningen för Energi och Byggnadsdesign kännetecknas av en stark Vi-känsla. Ledarskapet är lyssnande och skapar genom eget ansvar engagemang. Som ekonom får man vara med från början, bolla idéer och utveckla projektansökningar. Det gick inte att ta miste på G:s engagemang i tjänsten för avdelningens bästa utveckling.

Slutligen några personliga ord. Jag har länge varit intresserad av smart, hållbart (och då helst både miljömässigt och ekonomiskt smart och hållbart) boende. Alla de områden som avdelningen undervisar och forskar inom, klimtskal, passivhus, solfångare, solceller (bl a i fönster), ventilationssystem, lågenergikontor och solintegrerad arkitektur; är för mig intressanta områden. Energieffektivt kan mätas i energiåtgång per kvadratmeter. Som villan i Åkarp visar så kan ett hus till och med, över ett år, producera energi. Det är ett exempel på smart, och vackert boende!

torsdag, juni 14, 2012

onsdag, maj 16, 2012

Energiåtervinning

Energiåtervinning - ett sätt att ta hand om våra restprodukter

Svenska avfallslösningar väcker intresse världen över. Kommunernas hantering av restprodukter resulterar i innovationer, och tillväxt. En smart användning av energiresurser sparar både pengar och miljö. Hantering av restprodukter kräver dock samarbeten mellan olika aktörer, det måste vara lätt och det måste vara roligt. Och det är vikt att producentansvaret fungerar, vilket det kanske inte gör idag. Ett antal insatta personer från Avfall Sverige skriver i SvD den 9 maj 2013:
Producentansvaret var ursprungligen bland annat tänkt som ett ekonomiskt styrmedel. Därför är det viktigt att principen om producenternas betalningsansvar fullföljs. I dag tvingas både fastighetsägare och kommuner att stötta insamlingssystemet med betydande belopp. Det gör att man ibland betalar både på varan, på hyran och genom kommunens avfallsavgift, alltså inte bara en gång utan kanske två och ibland tre gånger.
Men det är kanske inte är så dumt att särskilja olika saker. Man betalar producenter som ska återvinna materialåtervinningsbart material, man betalar fastighetsägaren för en snygg återvinningsstation, och man betalar kommunen för restprodukter som inte kan materialåtervinnas. Det viktiga är att se att materialhantering består av olika saker. Det finns idag (fortfarande!) en utbredd misstro att "allt blandas", "allt eldas ändå"... Här tror jag branschen berätta om avfallshierarkin (reduce, reuse, recycle) om och om igen! Strävan måste vara att i första hand minimera avfallet, sen återanvända och sen energiåtervinna, dvs följa den s k avfallshierarkin (reduce, reuse, recycle). Praktisk och (symboliskt) kan detta göras genom en köpfri dag. En smartare konsumtion årets alla dagar måste anses som en klokare väg att gå.  Kostnader för att lämna sina restprodukter för ett genomsnittshushåll i Sverige är 2000 kr per år (mer om avfallspriser i Nils Holgerssons rapporten, Avfall Sverige kommenterar). Nedan visas trenden i hur mycket restprodukter vi producerar i Sverige (visades första gången på avfallsbranschens årliga möte den 29 maj 2012). År 2011 behandlades 4 332 170 ton hushållsavfall, 456,8 kg/person. Det är en ökning med 3,1 procent jämfört med året innan. Drygt hälften, 51,2 procent, går till energiåtervinning:

Drygt hälften av alla restprodukter, allt avfall, energiåtervinns, enligt ovan. Avfall har använts för fjärrvärmeproduktion sedan 1970-talet och använd­ningen ökade mellan åren 1999 och 2009 från 36 procent till 49 procent. Den ökade avfallsförbränningen beror främst på att det sedan år 2002 råder deponiförbud av utsorterat brännbart avfall och att det från och med år 2005 även råder förbud mot deponi av övrigt organiskt avfall. Energiåtervinning är vi bäst i världen på. Med Energiåtervinning menas ofta producera el och fjärrvärme, eller biogas (att ta fram biogas kan även räknas som "biologisk återvinning", av Sveriges 290 kommuner är det drygt hälften, 154 stycken, som sorterade ut hushållens matavfall i början av 2011, och återvinner biogas och biogödsel.). Energiåtervinning är ett område som berör ekonomi, teknik och miljö. Områden som hänger ihop jag är utbildad inom, har arbetslivserfarenhet inom och har stort intresse i. Detta kan konkret visas i en rapport som togs fram inom Ångpanneföreningen åt Borlänge Energi:
I ovanstående bild kan noteras avfallshierarkin finns inbyggd (att en vridning medsols är önskvärd), vilket behandlades i rapporten. Gränsen för när restprodukter ska materialåtervinnas och när det ska energiåtervinnas kan dock vara svår att dra i praktiken, vilket även uppmärksammats i rapport, Primärenergi i avfall och restvärme (2012), som finns på Svenskt Avfalls hemsida.

Innan dess hade jag studerat de flesta kommunal energiföretagen i Sverige avseende förutsättningar för kraftvärme och biobränsle i följande rapport:


Ovanstående rapport analyserar i detalj vilka energiföretag som är små (< 250 GWh/år) och stora (>250 GWh/år), vilka som använder kraftvärmeteknik  och vilka som eldar med biobränsle.

I en rapport åt Dalarnas Forskningsråd (DFR) undersökte jag maktkampen och omstruktureringen på den svenska el- och värmemarknaden. Studien beskriver och analyserar de svåra val som aktörer inom energibranschen ställs inför. Olika perspektiv beskrivs och utvecklas. Studien finansierades av Länsstyrelsen, Dala-Kraft, Falu Elverk och Borlänge Energi. Studien blev samma år även en magisteruppsats:


Biobränslen kan delas in i fem kategorier, trädbränslen, avlutar, åkerbränslen, torvbränslen och biobränslen från sorterat avfall (ibland räknas förädlade trädbränslen till en egen kategori).   Tillförseln av biobränslen har ökat med 230 % i Sverige sedan 1970. Trädbränsle är ett rent förnyelsebart biobränsle som inte ger något nettoutsläpp av koldioxid. Andelen fossilt kol i avfallet kan uppskattas till 10 viktprocent. Vanligt hushållsavfall kommer ursprungligen till 70-80 procent från trä. Sorterat avfall lämpar sig väl som bränsle i förbränningsanläggningar som producerar el och värme, så kallade kraftvärmeverk. Avfall bidrar med till 15 % av bränslebehovet inom fjärrvärmeproduktionen i Sverige.  Min lic handlade om konkurrenskraften för förnyelsebar energi (med fokus på biobränslen):

Det treåriga forskningsprojekt som låg bakom licen var ett unikt tvärvetenskapligt projekt mellan tre institutioner. Internationella miljöinstitutet, ekonomihögskolan och SLU. De rapporter som togs fram var bl a: Bioenergins nuvarande och framtida konkurrenskraft - föreställningar om konkurrenskraft, och - strategier. Min roll i det hela var att fokusera på energiföretagen, hur de hanterade biobränsle , främst grot, men även andra biobränslen som avfall. Kunde då se att det var drygt 20 energiföretag som eldade avfall som i genomsnitt motsvarade ungefär 200 GWh per år i genomsnitt (som jämförelse kan nämnas att drygt 90 energiföretag eldade trädbränsle som motsvarade ungefär 80 GWh per år i genomsnitt; ungefär 30 energiföretag eldade torv som motsvarade ungefär 100 GWh per år i genomsnitt). Det kan noteras att relativt få anläggningar eldar förhållandevis mycket avfall, vilket bidrar till en effektiv och miljöanpassad hantering. Speciellt när avfallet transporteras och lagras på ett bra sätt.

Bioenergi (inkl eldning av avfall) kan utvecklas från 10 % av energitillförseln till 25 % år 2050, enligt ett radioinslag i Sveriges Radio - Klotet den 30 maj 2012.

Även om jag inte arbetat professionellt så mycket med energi- och miljöfrågor sista tiden så har jag arbetat med miljö- och energifrågor indirekt, som ekonom/controller, inom de organisationer jag verkat inom. Mellan 2006 och 2008 var jag även i "rätt" miljö, energibranschen, Katrineholm Energi. Kunde där följa satsningen på ett nytt kraftvärmeverk, som eldas med biobränsle/avfall. Jag har undervisat inom bl a miljöekonomi och affärsetik på Växjö Universitet mellan 2000-2005. Och jag har flera vindkraftsandelar på olika ställen, vilket håller mig uppdaterad om de mängd omständigheter, villkor, som styr val av energibärare. Jag är väl insatt i miljöfrågan som rör just energiområdet, t ex kring de växthusgaser som tillkommer genom mänsklig aktivitet. Klimatfrågan gäller i grunden hur världens framtida energisystem ska utformas. Inom olika nätforum följer jag med stort intresse energi och miljödebatten. Läser t ex rapporter som Primärenergi i avfall och restvärme, som finns Svenskt avfalls hemsida. Där skriver de i sammanfattningen:
Vid Delphi-workshopen nåddes inte full konsensus, men mycket nära, kring att avfall som inte är vettigt att materialåtervinna bör ha en primärenergifaktor på noll eller nära noll. För avfall som är vettigt att materialåtervinna skilde sig åsikterna däremot kraftigt åt.
Personligen så är jag av den uppfattningen att t ex mjölkkartonger mycket väl energiåtervinnas (i stället för att diskas ut och materialåtervinnas, dock menar Tetra pak att (mjölk)kartonger lämpar sig för återvinning). Allokering av primärenergi, som berör just frågan kring vad som är lämpligt att elda, i avfallsbränsle handlar, enligt samma rapport (s 10), primärt om tre olika aspekter:
I. Vad är ett avfallsbränsle?
II. Hur värderas den energi som finns i det avfall som avfallsproducent genererat?
III. Var börjar systemgränsen för användningen av avfallet som ett bränsle, alltså var går gränsen mellan avfallshantering (avfallsproducentens system) och bränslehantering (fjärrvärmeleverantörens system).
Jag vill gärna höra vad andra anser i frågan. Orsaken att det är intressant med avfall/restprodukter är att det är något som berör oss alla, som vi dagligen hanterar (vi "producerar" ju drygt 1 kg restprodukter/avfall per dag per person). Frågan kring energiåtervinning är intressant eftersom det enkelt och svårt att beskriva, förklara och förstå. Vid första tanken är det enkelt att förstå poängen med att göra något nyttigt av något "onyttigt". Vid andra tanken är det svårt eftersom det får miljökonsekvenser, både direkt (vid hantering och förbränning av avfall) och indirekt ("gynnar" slit och släng" samhället) som av vissa kan uppfattas som stora. Grunden är kunskap, göra göra rätt från början, rätt (mindre mängd och lätta att återvinna) produkter och rätt sortering. När detta är gjort kan eldning göras med gott och glatt sinne... Fullt så enkelt är det dock inte, det är många intressenter inblandade, vilket bl a synliggjordes i rapporten Primärenergi i avfall och restvärme.

Så intresset har inte svalnat! Tvärtom skulle jag vilja påstå att viljan arbeta inom området ökat. Rent faktamässigt har behovet av en mer effektiv resurshantering ökat. Och rent känslomässigt vill man inför vänner och numera barn arbeta inom en verksamhet som är spännande och "miljöanpassningOchEffektivitetsPådrivande"

Denna text kommer att fyllas på.

lördag, april 07, 2012

Peak oil

Vi har en kort tid levt gott på billig olja (300 år av oljehistoria på 300 sekunder). Peak oil, dvs produktionstoppen av olja, närmar sig med stora steg.

Läste den 30 mars en artikel av Oystein Noreng, professor i petroleumekonomi vid Handelshögskolan BI i Norge, i Svenska Dagbladet som vill tona ner betydelsen, "Teorin om peak oil stämmer inte". Oystein Noreng har till svenska Finansdepartementet genom Expertgruppen för miljöstudier skrivit en rapport om peak oil, Peak Oil - en ekonomisk analys. Rapporten sammanfattas på baksidan så här:
...I en rapport till Expertgruppen för miljöstudier granskar professor Øystein Noreng ovanstående scenario.Han kommer bl.a. fram till att frågan är överdramatiserad beroende på en underskattning av marknadens och prisets betydelse för utvecklingen. Han menar vidare att även om oljan är en ändlig resurs är det föga troligt att slutet på oljan, är något omedelbart problem.

Kjell Aleklett skriver:
Noreng är pappa till den norska oljefonden och redan 2004 träffades vi på en konferens i Abu Dhabi. Han förklarade då att han inte trodde på Peak Oil och då jag läser hans rapport kan jag konstatera att han inte har ändrat sig.
Jonas Lindblad på Dagens Industri har kommenterat Norengs rapport:
Föreställningarna om peak oil, att världens olja är på väg att ta slut, är överdrivna och irrelevanta. Den salvan avlossas i en rapport beställd av finansdepartementet.
Aleklett har kommenterat Lindblads artike på sin blogg: Strid om oljans framtid.

Jag blir upprörd och ledsen när man läser sammanfattningen på åtta sidor i Norengs rapport (sid 9-16)  där Noreng försöker att med ekonomiska termer (dribblande med utbud och efterfrågan vid olika priser och kvantiteter) tona ner poängen med begrepp som peak oil och därmed utbudet över tid av i praktiken ändliga resurser som fossila energibärare (olja, kol och gas; kanske borde man tala om PeakFossilaEnergibärare, PFE, för att peka på att alla fossila energibärare är ändliga). Poängen med begreppet peak oil är att peka på att ändliga resurser är just ändliga och att de därmed har en produktionstopp/användningstopp.

Kanske är det bra att stöta på "motstånd, på samma sätt som vi stöter på motstånd när det gäller frågan om att klimatet förändras på grund av människan.

Organisationen ASPOAssociation for the Study of Peak Oil and Gas hävdar att peak oil kommer att ske inom några år, medan andra (hit räknas de flesta oljebolag och regeringar) är mer optimistiska och räknar med att toppen kommer ungefär på 2030-talet. En doktorsavhandling från 2007 av Kjell Alekletts forskargrupp beräknade med hjälp av gigantoljefält att peak oil kommer att inträffa mellan 2008 och 2018, mestadels beroende på när det blir fred i Irak så att de oljefält som finns där kan tas i produktion.[2] Hirschrapporten (2005), spår svåra ekonomiska konsekvenser vid en oväntad produktionstopp

Klart att utvinningstakt och efterfrågan varierar med priset men när Norengs "analys" resulterar i snedvridna artiklar i dagspressen som "Teorin med Peak oil stämmer inte"  vet jag inte om jag ska bli förbannad, skratta eller gråta. Det är klart att det kan diskuteras om Peak Oil är just nu, år 2020 eller så sent som år 2030. Det måste vara av värde att peka på att vi snart når en produktionstopp avseende fossila energibärare, som olja, och då prata om peak oil. Utbudet av olja som historiskt ökat och ökat kommer snart (exakt när kan som sagt diskuteras) följas av minskat utbud som beror av att olja, kol och naturgas är ändliga resurser. Ett minskat utbud av olja kan snart inte bara förklaras med att oljepriset har gått upp av ekonomisk faktorer och/eller politiska faktorer, krig etc. Låt oss inse detta och inte förvånas vid en väntad, men ändå - för vissa - så oväntad (?), produktionstopp.
 Låt oss satsa med kraft på förnybara energibärare (något som sker, men det kan ske än mer). Då kanske Norengs tankar, som jag förstått dem, kan bli mer riktiga. Noreng menar ju att oljeproduktionstoppen kan följas av en tid utan svåra ekonomiska och sociala konsekvenser.

Många, kanske främst (national)ekonomer, ser hela tiden att det finns alternativa produkter när priset ökar och utbudet minskar på den första produkten (här talar jag om alla fossila energibärare, olja, kol och naturgas). Och nu blir jag nästan lite religiös, jag önskar vid min Gud att de har rätt, att det på global nivå finns rimliga alternativ till olja, kol och naturgas när vi "går förbi" peak oil (PFE). Redan idag finns lite (svarar för några procent av energiförsörjningen globalt sett) alternativ. Det finns de som idag kör på etanol, utvinner annat biobränsle, vurmar för vindkraft etc etc. Men som ni vet svarar olja, kol och naturgas för ung 80 % av energitillförseln globalt sett. När den siffran (andelen) sjunkit under 50 % utan att något "drastiskt" (ekonomiskt, socialt och miljömässigt) händer kan jag ge (national)ekonomer som Noreng rätt att övergången från fossila energibärare till andra (främst och förhoppningsvis förnyelsebara och ev kärnkraft) energibärare kan klaras av inom marknadsekonomin (med hjälp av stater och övernationella organisationer som sätter lämpliga mål och tillhandahåller lämpliga lagar och regler för marknadsekonomin).

Kanske är en väldefinierad övergång från fossila energibärare till icke fossila energibärare ett tillstånd, ett begrepp, att utveckla !? Vad skulle mer än 50% förnyelsebara energibärare och/eller mindre än 50% fossila energibärare (på global nivå) kunna kallas? Kanske något de flesta kan och vill skriva under på att det är dit vi snart vill komma. Lyckas vi få ned andelen fossila energibärare under 50% på en global nivå inom en snar framtid (vill inte skriva ut något lämpligt målår, någon kanske hjälpa mig med att hitta ett lämpligt år för att uppnå detta mål?) kan vi alla se fram emot en ljusare framtid...

Att priset på olja (och bensin etc) stiger (och kommer stiga än mer) är dock de flesta överens om (se t ex artikel i Svd). Något som Borg har kommenterat lugnande. Oljepriset påverkar dock världsekonomin:

tisdag, april 03, 2012

Astronomiska variationer - Milankovitch

Astronomiska variationer, såsom variationer i jordens bana runt solen, förändras långsamt (periodicitet på ung 100000 år, 40000 år och ca 20000 år)  på tre olika sätt, excentricitet, skevhet och precession (källa Bogren, Gustavsson & Loman, Klimatförändringar, 2006:101-103). Cyklerna benämns ofta Milankovitchs (Sv) cykler efter den serbiska matematikern och astronomen :
Excentriciteten gör att solens instrålning vid atmosfärens övre gräns varierar med 0,2% (ett litet tal, men kan vara tillräckligt för att påverka jordens medeltemperatur).

Skevheten/lutningen varierar mellan 21,5 grader och 24,5 grader) har betydelse för årstidsvariationer (just nu är den 23,5 grader och den ökar, vilket gör att årstidsvariationer förstärks).

Precessionen, att jorden vrider sig runt normalen till jordbaneplanet, förändrar tidpunkten på året när jorden är närmast solen (perihelium, solinstrålningen är då på 1412 W/kvm vid atmosfärens övre gräns) respektive längst från solen (aphelium, 1321 W/kvm vid atmosfärens övre gräns) omfattar två tidscykler på 23000 år respektive 18000 år. För närvarande infaller max solinstrålning (1412 W/kvm), perihelium, den 6 januari. Detta påverkar inte totala mängden solinstrålning över ett år, medelvärdet för instrålningen vid atmosfärens övre gräns är 1365 W/kvm, men har betydelser för fördelningen mellan årets dagar:

onsdag, mars 28, 2012

Kontakt med Trias och Jura

Det är möjligt att få kontakt med trias, jura och kritatiden (då dinosaurierna levde) i området öster om Helsingborg. T ex dagbrottet Lunnom och Mölledammarna. Lunnom och Mölledammarna ligger i vackert naturområde. Områden man både brutit kol och lera.

Dessa båda områden är dock numera vattenfyllda:

Under Juratiden (200-144 Mår sedan) så var det omfattande vulkanism i Skåne. Samtidigt vandrade det runt dinosaurier i Skåne. Avtryck från rovdinosarien Dilophosaurus (en "dramatisk" visualisering) har hittats i Vallåkra, vid Wallåkra stenkärlsfabrik (hitta dit).  På 70 talet trodde man det var spår efter en Plateosaurus man funnit, men den har fem tår (och inte tre, som Dilophosaurus). Här har vi en  Dilophosaurus på språng:


torsdag, mars 22, 2012

Våra två GSSP i Sverige

Vi ska vara stolta över de två  GSSP som vi har i Sverige. Varav en är i Fågelsångsdalen:
GSSP platsen i Fågelsångsdalen


Här kan du, i vacker miljö, lätt se ett vulkanutbrott som skedde för 460 miljoner år sedan. Hur du hittar dit. Här visas alla GSSP i hela världen.




tisdag, mars 13, 2012

Staten och kapitalet mot samma hållbara mål

Staten och kapitalet mot samma hållbara mål

Hur ska vi komma närmare ett hållbarare samhälle? Det förekommer ibland "gräl" om ansvaret främst ska ligga på staten (att reglera och föreskriva lagar och förordningar) eller om kapitalet genom marknaden (du och jag när vi väljer vad vi ska köpa på en "fri" marknad). Som tur är förordar många numera att både staten och marknaden behövs för att vi mer och mer ska närma oss ett hållbart samhälle. Bland annat Naturskyddsföreningens ordförande Mikael Karlsson för fram detta under ett seminarium om modeindustrins ansvar och möjligheter att bli mer hållbart, Ett mode för framtiden.

Mikael Karlsson förde vidare fram tanken att staten ska ta ansvar för produkternas (varor och tjänsters) kvalitet (med avseende på hur stor skada de kan förorsaka i naturen) och marknaden i huvudsak ska ta ansvar för mängden produkter (kvantiteten av produkter). Intressant uppdelning av ansvar mellan stat och marknad!

Nedan en bild av hur marknadsekonomi och statens regleringar (via en demokratisk process) samverkar för att påverka den ekonomiska/tekniska sfären (med avseende på hur denna sfär i sin tur påverkar naturen):
Två vägar för att påverka den ekonomiska/tekniska sfären:marknadsekonomi och  statliga  regleringar
Källa: Lundgren (1998)

onsdag, januari 25, 2012

kursen Skånes geologi

På första föreläsningen på kursen Skånes geologi fick vi träffa professorerna Mars Eriksson och Per Ahlberg. Det är kul och intressant att få ta del av deras intresseområde under rätt så avspända former som ändå kvällskurser är. Den bok som används i kursen är Vibrerande urtid:

Mats och Per pratade bl a om bergartscykeln. Det geologiska perspektivet är verkligen låååångt!
Bergartscykeln

Hur gammal är då jorden? Länge trodde vi, när vi var "ensidigt" kristna, att jorden var 6000 år, vilket James Ussher (1581-1656) och Johan Albrecht Bengel (1687-1752) räknat ut. Det var verkligen svårt att frigöra sig från det kristna tänkandet på den tiden. (Vilket tänkande har vi svårt att frigöra oss från idag?)

Nu vet vi att jorden är 4,6 miljarder år.

Det har hänt en hel del under jordens historia. På en annan kvällskurs på geologiska i Lund fokuseras på hur klimatet har förändrats med ett geologiskt perspektiv. Vi har t ex ishustider med en periodicitet på 135 miljoner år! Även om vi haft det mycket kallare än nu, så har jag tidigare, med inspiration från den andra kvällskursen, skrivit att vi måste begränsa uppvärmningen innan nästa istid (som borde komma "strax" (med ett geologiskt perspektiv)).