tisdag, december 12, 2017

Hur skapar Sverige förutsättningar för hållbara transporter?

I juni 2017 röstade riksdagen igenom ett nytt klimatpolitiskt ramverk som säger att 2045 ska vi inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, och med sektorsmål för inrikes transporter (inrikesflyg undantaget) om en minskning av växthusgaserna med minst 70 % till år 2030 jämför med 2010 (en källa). Bioenergi, biodrivmedel, kommer spela en stor roll i denna omställning. Även elbilar hoppas många på.

Ett mål inom EU är att de förnybara drivmedlen ska vara minst 10 % av alla drivmedel år 2020. Det är mål Sverige redan har klarat (mer om biodrivmedel här). Men det är inte ett speciellt högt ställt mål. Och vi behöver fler mål framåt. Jag är osäker på om det finns något nationellt mål om andelen elbilar framåt (just nu är andelen elbilar, enligt nedan, ungefär 1 %). Och totalt är endast 5 av 100 nya bilar el, laddhybrid, gas eller bioetanol:

söndag, december 10, 2017

Artskydd i Sverige

Ett stort område: hotet mot vilda arter, den biologiska mångfalden, presenteras här kort. Just nu bygger reflektionerna på Dag Lindgrens undersökningar i "Överbeskydd av arter i svenska skogen?":



Det som kan diskuteras är Rockström et al (2009) bild av nio miljöproblem, där "utarmning av biologisk mångfald" sticker ut.

onsdag, december 06, 2017

Kurvor och människans tidsålder

Utgående från sid 433-525 i Robin, Sörlin & Warde (2013) The Future of Nature är det möjligt att fokusera på "Kurvor och människans tidsålder", det vill säga ett miljötänkande som utgår från frågor av typen: Hur kan data om miljön skapas? Hur kan vi leva i en värld där all natur är påverkad av människor? Hur förstår vi naturen och antropocen genom siffror, och vilka konsekvenser får det?

Part 9: Measuring: How Do We Turn the World into Data? (pp. 435-478)
Part 10: The Anthropocene: How Can We Live in a World Where There Is No Nature Without People? (pp. 479-525)

måndag, december 04, 2017

Biodrivmedel i Sverige

I juni röstade riksdagen igenom ett nytt klimatpolitiskt ramverk som säger att 2045 ska vi inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, och med sektorsmål för inrikes transporter (inrikesflyg undantaget) om en minskning av växthusgaserna med minst 70 % till år 2030 jämför med 2010. Bioenergi kommer spela en stor roll i denna omställning. Bioenergi i uppvärmningssektor (inom fjärrvärmesektorn etc) spelar redan idag en stor roll. Hur är det med biodrivmedel inom transportsektorn?  Hur stor del av biodrivmedlen som används i Sverige är baserade på inhemska råvaror?

måndag, november 27, 2017

Klimat och mångfald

Utgående från sid 291-431 i Robin, Sörlin & Warde (2013The Future of Nature är det möjligt att fokusera på "Klimat och mångfald", det vill säga på frågor av typen: Hur kan klimatet förutsägas, Varför behövs diversivitet och hur kan den bevaras. Vilka samband finns mellan klimat och mångfald?

Part 7: Climate: How Can We Predict Change? Introduction] (pp. 291-294)

Climate, a word used as long ago as the time of the ancient Greeks, was formerly understood as a local phenomenon, the climate of a place. Only recently has its meaning changed to refer to global climate, mainly defined as global mean temperature, to which local climates contribute only partially. Carbon dioxide has played a major role in this globalization of climate, from early theorizing about atmospheric chemistry in the nineteenth century, to measuring the concentration of this gas throughout the entire atmosphere encircling the earth. Carbon dioxide is now seen as playing a major role in steering the climate...

måndag, november 20, 2017

Ekosystem och teknosystem

Utgående från sid 105-290 i Robin, Sörlin & Warde (2013) The Future of Nature "Ekosystem och teknosystem", det vill säga storskaliga system i naturen och i samhället som är mer eller mindre integrerade i varandra, samt om teknologi som ett tveeggat svärd för att hantera miljöproblem; är det möjligt att ställa några frågor: Hur kan naturliga system förstås? Eller snarare: hur har förhållandet mellan enskilda delar i (eller aspekter av) naturen och naturen på en mer övergripande nivå vetenskapliggjorts genom historien? Skapar teknologin fler problem än den löser? Hur hänger ekosystem och teknosystem ihop?

Part 5: Ecology: How Do We Understand Natural Systems?

"In this section we focus on the “economy of nature,” the science of ecology. In 1866, Ernst Haeckel defined ecology (Ökologiein German) as a science for understanding how organisms relate to their “external world.” We are not so much concerned here with “the” ecology (a term sometimes used to refer to the natural world), as the changing worldview created by the methods of this particular science. As it developed in the twentieth century, its concepts influenced thinking about policy making for global change." Se även denna text där denna utveckling belyses.